söndag 9 februari 2014

En fantastisk vecka! (Martina)

Är så nöjd med veckans träning som har bestått av 1 cirkelträningspass, 2 Crossfit-pass, 2 pass stiglöpning och 4 timmars workshop i tyngdlyft med stång. En varierad träningsvecka med bra övningar som kompletterar löpningen.

Fredagskvällen spenderades på Crossfit Aros där vi kämpade med Power Clean (frivändningar), hopprep och Tuck Jumps. Att vi sen blev bestraffade med Burpees pga att någon vilade när det inte var vila kändes som en bonus. Gillar inte Burpees... dom är jobbiga... men just då var det helt ok. Jag ville bli trött och känna att jag verkligen hade gjort allt. Inget fusk eller avskalning heller utan kunde verkligen känna mig nöjd med mig själv. Med nya blåmärken åkte jag hem till familjen.


Redan på lördagsmorgon önskade jag att det var måndag igen. Vi hade sådant späckat schema och om det gick att klona människor så skulle jag hänga på låset direkt för att klona mig i tre delar. Nåja, eftermiddagen ägnades åt en Workshop i tyngdlyft med stång som varvades med teori och praktik. En bra genomgång av de stora lyften där många delar av kroppen får jobba i en och samma övning. Marklyft, benböj, frivändningar, bänkpress och militär press där jag satt ett PB i bänkpress. Nöjd som ett barn på julafton men vi pratar inte om att ta 100 kg och heller ingen direkt vikt att skryta med. Bänkpress är verkligen min stora svaghet.

Idag fick jag det stora tillfället att umgås med naturen. Trots att jag verkligen älskar att springa fritt i skogen eller följa en liten smal stig så var jag inte laddad för det överhuvudtaget. Tack för hjärnviljan som ändå fick ut mig och så fort jag kommit iväg så var lyckan gjord. Jag ville testa en annan väg idag och vek av tvärs över kalhygget. En del snö kvar och små minisjöar där det blev mycket hoppande från tuva till tuva. Lite läskigt att springa över kalhygget då allt småsnår gjorde att jag inte såg lika långt fram som jag vanligtvis brukar göra i skogen, märkligt nog. Tankarna for fram och tillbaka på hur jag skulle göra om en älg eller vildsvin skulle korsa min väg och fortfarande har jag ingen aning om hur jag ska bete mig. Kanske lika bra att möta en älg... då lär det visa sig om jag gör rätt eller inte.

Vek av vidare in mot skogen igen och lyckades hitta den utmärkta slingan jag var ute efter. Riktigt riktigt roligt och det var upp och ned för bergshällar, djupt in i skogen på smala smala stigar och frihetskänslan är verkligen helt obeskrivlig. Bara den som själv har testat vet vad jag pratar om. Markeringen på träden som talade om vilken väg jag skulle springa hade tynat bort på sina ställen och det fick mig att springa tillbaka då och då, stanna upp och fråga mig själv vilken väg jag skulle ta. Efter 50 minuter fick jag ringa hem och tala om att mannen fick nog skjutsa sonen till kalaset för jag hade ingen aning om vart jag var någonstans vilket efter en kiss senare visade sig att jag bara var 20 minuter från hemmet. Tänk vad lätt det är att gå vilse. Det blir att ta en dag och märka om slingan som tog mig 70 minuter runt. Ingen aning om hur lång den va då jag medvetet lämnat GPS-klockan hemma. Skönt att inte bry sig om varken tempo eller distans, bara jag, skogen och det eviga fågelkvittrandet.

2 kommentarer:

  1. Måste kännas skönt att få till en sådan vecka efter den sjuktiden. Och så skönt att springa i skogen utan tankar på tiden. Här har det varit plusgrader ganska många dagar nu och det är barmark på alla vägar, men hur det är i skogen vet jag inte riktigt. Kanske måste kolla upp det till helgen? :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tycker absolut att du ska ut i skogen innan snön kommer tillbaka igen. Här var det nästan helt snöfritt.

      Radera