Supertusingar (Martina)

Aaaahhh...semester är väl för underbart. Har idag rensat i varenda rabatt och det känns alltid så himla fridfullt när man är klar. Har njutit av varenda sekund.

Till kvällningen var det dags för intervaller och jag tog med mig hela familjen till löparbanan vid Wenströmska skolan. Hade bestämt att det var supertusingar som gällde. För den som inte riktigt har koll på vad en supertusing är ska jag genast förklara det för. En supertusing är alltså att först springa 100m, vila, 200m, vila, 300m, vila, 400m. Genom detta har man kommit att springa en stycke intervall på 1 km.

Dessa supertusingar brukar vara min favoritintervall men idag gick det riktigt ruttigt dåligt. Henrik stack iväg på sin löparrunda och barnen stannade kvar och sparkade boll på planen som ligger i mitten av banan. Jag vet inte riktigt vad som hände men helt plötsligt satt de i varsitt hörn och surade och jag antar att det är det här som klassas som syskonkärlek.

Med vissa mindre lyckade försök att leka fredsmäklare lämnade jag Mr Grumpy och försökte istället koncentrera mig på att jag skulle hålla ett bra tempo under varje intervall. Det var jobbigt och jag kände aldrig att jag fick upp tillräckligt med fart. Mellan varje intervall hade jag 30 sekunders gåvila och mellan varje tusing 90 sekunders gåvila. Dessa 90 sekunder var en aningens för lite för jag hann aldrig hämta andan ordentligt och jag blev verkligen bara tröttare och tröttare.

Supertusing 1
100m - 4.29
200m - 4.06
300m - 4.56 (här blev jag tvungen att stanna till och fredsförmedla lite)
400m - 4.26

Supertusing 2
100m - 5.31
200m - 4.16
300m - 4.22
400m - 4.10

Supertusing 3
100m - 4.50
200m - 4.06
300m - 4.26
400m - 4.34

Supertusing 4
100m - 4.40
200m - 4.20
300m - 4.17
400m - 4.23

Usch och fy är så fruktansvärt missnöjd med dagens träning. Ojämnt tempo och jag tappade periodvis ork att hålla farten. Dessutom ser man tydligt på den första intervallen, 100m, att det tog för lång tid för mig att komma upp i tempo innan distansen var slut. Behöver mosa på mer i början för att få en bra tid.

Nu var vi nog lite sura allihopa och jag och barnen Grumpy gick till bilen och åkte hem.

Till vår enorma lättnad mötte vi upp en glad make/pappa som idag lyckades genomföra ett av sina mål, dvs. klara milen under 44 minuter. Genast blev vi familjen Little miss sunshine och gladdes åt Henriks prestation. Läs mer om det här.