Att se inledningen till Gunde Svans nya fantastiska program fick mig nästan att gråta en skvätt. Inte över det att han fick skavsår när han sprang över myren i gummistövlar (vilket får mig att undra varför men antar att man inte ska undra varför Gunde gör som han gör) utan just för att han sprang över myren. Tyst, stilla och bara så där naturligt fritt.
Jajaja... jag sliter som ett djur på gymmet istället och slår vad och skakar hand med människor som så här i efterhand känns väldigt impulsivt och kanske inte allt för eftertänksamt. Men handen är skakad och det finns ingen återvändo längre. Bara bita ihop och börja planera och förbereda mig för ett av mina allra största kraftprov. Det kommer att krävas starka ben och bål, många mil i benen och många backar.
Men det allra viktigaste är att vaden läker ordentligt och aldrig aldrig någonsin gör så här mot mig igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar