Mina mål 2014 (Martina)

Nu har jag suttit och klurat på mina mål för 2014 och framför allt på hur jag ska ta mig dit.

Jag vill att mitt träningsmål ska baseras på just allt det som gör att jag älskar att springa. Få känna hur mina lungor andas in den friska luften, även om det ibland känns som andningen mer tillhör en rökare som sorgligt nog drabbats av kol. Att få njuta av allt som skogen kan ge mig, även om knakandet i buskarna skrämmer mig med fantasier om älgkor med kalvar eller att ett mördarsvin i vilken sekund som helst ska slita mig i stycken. Att få känna hur mil efter mil betas av, även om det ger mig blånaglar på köpet. Allt det här ger mig helt enkelt mersmak för livet med eufori och kickar. Självklart måste det finnas någon utmaning i det här lyckoruset och frågan är på vilken nivå den här utmaningen ska ske.

Om jag tittar tillbaka på 2013 så strävade jag mycket efter att pressa ned tiden på milen... och det vet vi ju hur det gick med den saken. All min prestation dök längre och längre ned ju längre säsongen gick. Jag vet att jag skulle kunna fixa en tid under 50 minuter men på något vis blev det inte så. Om det har med upplägget att göra eller om mitt fokus på att prestera blev för mycket är inget som jag kommer att spekulera vidare i och tiden kommer inte bli min huvudsakliga målsättning för 2014.

Till skillnad från 2013 kommer det här året främst att handla om att jaga distans framför tid, terräng framför asfalt och styrka framför svaghet.

Löparmål
Den största utmaningen för 2014 kommer att bli Lidingöloppet med sina beryktade backar. Jag har sprungit Lidingös tjejlopp och jag har kämpat mig upp för Abborebacken och Karinsbacken. Nu är det bara ytterligare 20 km att nöta men jag har starka förhoppningar att fixa det. Än så länge har jag inget specifikt tidskrav, det är det för tidigt att yttra sig någonting om, men tanken finns att jag nog ska kunna hitta någon tid som känns lagom rimlig och lagom utmanande. Varför Lidingö? Jo för jag blev utmanad. Inte kan jag tacka nej till en rejäl utmaning inte. Av vem? Av Världens starkaste Nina... och bara det gör mig alldeles svettig för någon mer envis människa får man leta med ljus och lykta efter i vårt avlånga land.

Vidare kommer årens lopp mest bestå av traillopp via Salomon trailtour och Stockholm Trail och självklart blir Spring Cross först ut. Denna gång en längre distans än förra året. Om någon dessutom har något annat grymt traillopp att rekommendera så Shoot, för jag är öppen för allt.

Detta betyder att landsvägslöpning byts ut mot skog och elljusspår och de enda asfaltslopp jag kommer att göra är de stadslopp som arrangeras i stan.

Styrkemål
Under min absolut-förbjudet-att-springa period så fick jag verkligen upp ögonen för en helt ny värld och det är något som jag inte kan släppa bara så där. Så därför har jag även skapat mig några mål på gymmet där jag ska uppnå vissa vikter i olika övningar.

Pull-ups - Förra året hade jag som mål att jag skulle fixa 1 pull-up vilket jag också faktiskt lyckades uppfylla. Det är nog det enda målet från 2013 som jag kan sätta en bock för avklarat framför. I år ska jag fixa 2 stycken. Det gäller att sätta lagom rimliga mål

Benböj - Jag maxade min vikt på benböj precis i slutet på förra året med 60 kg, till viss del med hjälp. I år är mitt mål att orka 70 kg själv.

Marklyft - Här har jag ett PB som gjordes bara för någon dag sedan på 65 kg och jag hade ett mål att klara min egen kroppsvikt. Så den är avbockad. Det nya målet är nu 80 kg. Jag har lite drygt 11 månader att klara 15 kg... det borde väl gå?!

Overhead Squats - en stång på 5 kg är inget att skryta med och eftersom det saknas damstänger som ligger på 10 kg och det istället endast finns 20 kg stänger så får målet bli 20 kg. Inget att diskutera

Snatch - precis som OHS så gäller detsamma även snatchen. Det är dags att avancera från träkvast till något i lite mer blänkande material. 20 kg.

Japp. Här har ni mina mål för 2014 och oj oj vad jag vill sätta fart pronto... men fortfarande gäller skynda långsamt vilket också känns så långsamt att effekten blir att det gör mig långsam. Och tålamod är inte min grej Men som min kompis Claes-Christian brukar säga: Om man väntar på något gott så är det bara härligt! (Från Hassan)