12 km i varierad terräng (Martina)

I morse var det lite extra hånfullt mysigt att ligga kvar i sängen efter att Henrik hade packat sig upp på cykeln strax innan klockan 7 i morse för att bege sig till jobbet. Jag vet...om 2 veckor är det min tur att komma tillbaka till vardagen igen, men än så länge kan jag njuta av min ledighet och jag gör det med värdighet må ni tro. Gör ingenting onödigt alls utan bara en massa bra och roliga saker. Tex. lite rolig löpning i skogen.

Rocklundaskogen är väl ganska känd för sina backar och kan liknas terrängmässigt med tjejmilen på Lidingöloppet. Varför har jag inte kört mina distanspass lite mer där egentligen? För att det är för långt bort ifrån där vi bor och det är inte alltid det passar att köra in till stan och då får man helt enkelt nöta asfalt. Hur som...det är här jag kommer att tillbringa resterande pass och även byta ut ett intervallpass mot ett backpass.

Pass nr 23: 12 km i vacker natur och i behagligt tempo 
En skön runda där de första 10 km gick i ett stadigt 5.44 min/km. Är nöjd med den tiden just för att mördarbackarna sänker tiden ganska mycket. Det är som en berg och dalbana men istället för att få farten gratis får man kämpa sig både uppför och nedför och jag koncentrerade mig extra mycket på hållningen i varenda backe genom att hålla mig upprätt med rak kropp och jobba mig uppför med korta, snabba steg samt med höga knän.

Efter 10 km veck jag lite djupare in i skogen och in på ett Mountainbikespår. Ett spår som emellanåt var ganska stenigt och rotigt. Det är så roligt att springa i lite grövre terräng men det kan stundtals också vara farligt om man inte tittar ordentligt vart man sätter ned sina fötter för helt plötsligt så står man på näsan likt ett barn med ett svidande sommarskrubbsår på handflatorna och på knäna. Hade turen på min sida idag genom att inte snubbla... Rättelse: var idag skicklig nog att inte snubbla omkull. I 2 km tultade jag runt bland buskar och snår, rötter och stenar. Det var tur att jag valde mina Adidas Ride för detta ändamål då annars varenda lite flisa skulle tränga igenom sulan. Det var bra länge sedan jag använde dom och det kändes som om jag sprang runt med en medeltida riddarutrustning på fötterna för de vägde bly och blev dessutom extra märkbara under hela rundan.

Rundade av dagen och kvällen och bjöd fina vänner på en hemmagjord ostkaka a la snabbfix och meganyttig dessutom. Behöver jag nämna att den var excellente? Självklart inte!