Lördagsstyrka!

Känner mig svag. Eller rättare sagt svagare än vad jag var i våras. Därför kändes det skönt att få bränna av ett styrkepass så här på en lördag eftermiddag. Mannen kollade sunkfotboll, barnen ser jag aldrig ändå då det bara är kompisar som gäller och därför var det ett sådant där perfekt läge att få gå in i sig själv en kort stund.

Pumpade och slet, stönade och flåsade, knep både stjärt och mage och försökte hålla mig till allt vad styrketräningens regler heter. Tog i på samma vis som en muskelknutte på en HD troligtvis absolut inte skulle göra. Det gick bra, det var ganska kul... inte jätte, men helt ok. Det var jag, Hulken, mot resten av världen. Hela kroppen fick sig en genomkörare men lite aktsam med utfallssteg var jag pga av att mina knän verkar vilja göra mig ont, som om The Abomination har letat sig in för att förgöra mig aka Hulken

Fick rådet av Världens-starkaste-och-peppande-Nina att testa Linnex, något slag liniment som ska strykas på i samband med träning. Drog några vepor på knäna och det brände fint. Det gjorde inte ont, men en brännande, svalkande kyla spred sig. Lite obehagligt sadistiskt behagligt. Gillart!